För länge sedan hade jag besvärlig chef, låt oss kalla honom för The Boss. Denna The Boss talade ofta och länge om bättre framtid, det var ”vi” och luftslotten målades upp i många vackra färger. Det visade sig bara vara prat. Ingenting hände förutom att The Boss gärna ville framstå som en hederlig och framgångsrik människa. Höll man med fick man stanna kvar. Den person som sa ifrån fick snällt packa väskan och dra.
Diktatorer arbetar på liknande sätt. Skapar en helt egen världsbubbla och ser till att allt är som de behagar. Vad andra tycker, känner och vill verkar inte vara av något som helst intresse. Har The Boss och diktaturerna bestämt sig för att de har framgång och folkets stöd så är det också det som är sanningen. För dem. Inte för så många andra.
Sen har vi dig Håkan Juholt. Du säger en sak och gör en annan. Du kallar andra för omoraliska men sänker själv ett helt parti långt ner till havets botten. Du är ledaren för ett parti som alltid stått för ”pingvinsolidaritet”, sen tar du våra pengar och lever rövare. På något sätt har du fått för dig att alla dina klaversteg skänker väljarna förtroende och trygghet. Och det är klart, väljer man att lyssna på nickedockor och inte har visdom nog att avgå självmant så är det precis så här det blir.
Nu vill jag inte på något sätt påstå att varken The Boss eller Håkan Juholt är någon diktator, ni saknar bara helt förmågan att se nyktert på verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar